Skriv ut

”Ulf! Gunnar! Jag skäms!”

Ulf ! Gunnar !

Jag skäms.

Ytterst motvilligt och utan några som helst förväntningar böjde jag mig och följde er
inbjudan att komma och se på planerna för ett nytt operahus för Stockholm.

Behöver Stockholm ett nytt operahus ?! Naturligtvis bara om det finns en stark och levande
musikalisk- dramatisk verksamhet här i sta ́n! Hur ser operans verksamhet ut idag, vad gör
man för slags musikteater och balett, spelar Kungl. Teatern någon dynamisk roll i det
konstnärliga livet i Stockholm? Inte vad jag kan se. Tvärtom verkar Stockholmsoperan
befinna sig i en beklämmande idéfattig och helt konventionsstyrd, man kunde säga
gammaldags fas, där bel canto operor från 1800-talet dominera och ny och angelägen
musikdramatik helt saknas. Liksom, med några undantag, hängivna och begåvade
konstnärer, som kunde bryta upp invanda arbetsmönster och representationsformer . Därför
har frågan om ett nytt operahus i Stockholm förefallit mig helt felställd. Börja med en ny
operakonst som vill något ! har jag tänkt.

Medan jag satt och såg på modeller och planritningar som ni två, Ulf och Gunnar, höll upp
för mina ögon, kände jag, till min egen oerhörda förvåning, att....jamen, vad faan!, här vill
jag arbeta! Här vill man regissera opera!! Och jag skämdes över min klentrogenhet (fast
inte så mycket).

Det är ett helt fantastiskt hus ni här föreslår. Och inte bara hus. Här finns en strålande
utomhusscen för några tusen människor och - vilket är ännu härligare - en liten
utomhusscen för barn-och ungdomsopera !

Det som slår mig - och har slagit alla som sett dethär förslaget till ny Stockholmsopera
naturligtvis - är att det har gjorts av två personer för vilka just verksamheten har varit det
som har intresserat och styrt. Man har givetvis inte kunnat varken ersätta en dålig
operapraktik eller föregripa en ny. Vad man velat göra här, och i så förbluffande grad
lyckats med, är att skapa förutsättningar för en levande och nyprövande operakonst, och
samtidigt skapat rum för den klassiska operarepertoaren. Men inte bara det. Här finns
utrymmen för konserter och nya former av visuella -
musikaliska föreställningar som är direkt inspirerande.

Jag vill gratulera er till ett utomordentligt genomtänkt och vackert operahus. Jag hoppas att
ni lyckas få några kapitalister med sinne också för kultur att sätta fötter under det här
företaget, och kan väcka de politiker som både begriper vad en levande konstnärlig
musikteater kan betyda för Stockholm och har modet att bestämma sig för just detta, som
ni räcker fram, och som gör all diskussion om arkitekttävlan och liknande överflödig

Tack för att jag fick komma och se, ert kloka och kärleksfulla arbete gjorde mig ung!

Etienne Glaser