• SvD-debatt ons 2 feb22

Stadgar för Masthamnsoperan, ideell förening

(organisationsnummer 802454-0224)

 

§ 1 Namn

Föreningens namn är Masthamnsoperan, ideell förening.

 

§ 2 Ändamål

Föreningens ändamål är att verka för att en ny nationalscen för opera, balett och musikteater skall byggas i Stockholm. Föreningen skall genom opinionsbildning m.m. verka för att Staten och/eller Stockholms Stad intresserar sig för ett förslag (framtaget av UEH Konsult AB genom dess medarbetare, f.d. tekniske chefen vid Kungliga Operan Ulf Hedberg, i samarbete med scenografen Gunnar Steneby) till ett nytt operahus med förläggning i östra delen av Masthamnen i Stockholm, med målsättningen att detta förslag utvecklas och leder fram till ett förverkligande.
 

§ 3 Verksamhet

Föreningen kan bedriva sådan verksamhet som tjänar ändamålet. För finansiering av verksamheten kan, utöver medlemsavgifter, föreningen motta och förvalta kontanta medel, värdepapper eller annan egendom eller tjänster, som kan komma att tillföras föreningen genom anslag, gåva eller testamente.
 

§ 4 Medlemskap

Varje fysisk eller juridisk person som önskar stödja föreningens ändamål kan bli medlem i föreningen genom inbetalning av den fastställda medlemsavgiften. Anmälan sker via hemsida, e-post eller brev. Avgiften skall för erhållande av rösträtt inbetalas senast en vecka före ordinarie årsmöte. Ny medlem som betalar avgiften under perioden 1 oktober – 31 december skall dock anses ha erlagt avgift för det nästföljande året. Medlem som under två räkenskapsår inte erlagt medlemsavgift trots påminnelse skall anses ha utträtt ur föreningen.
 

§ 5 Styrelse

Styrelsen skall ha sitt säte i Stockholm och bestå av högst nio ordinarie ledamöter med högst två suppleanter. Föreningens årsmöte utser en av ledamöterna till styrelseordförande för en period av ett år. Omval kan ske av såväl ordförande som övriga styrelseledamöter. Styrelsen skall på ordförandens kallelse sammanträda minst fyra gånger per år. Den skall också sammanträda om detta påfordras av minst halva antalet ordinarie ledamöter. Kallelse skall ske genom e-postmeddelande och vara ledamöter och suppleanter tillhanda senast två veckor före mötesdagen. Suppleanter har rätt att närvara vid styrelsemöten, även om de inte tjänstgör. Styrelsen är beslutför när minst halva antalet ledamöter (inklusive tjänstgörande suppleanter) är närvarande. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.
 

§ 6 Firmateckning

Föreningens firma tecknas av två styrelseledamöter i förening. Dock har ordföranden och kassören rätt att var för sig teckna firman för rutinmässiga transaktioner i den utsträckning styrelsen beslutar.
 

§ 7 Styrelsearvoden

Styrelsens ledamöter skall inte erhålla något arvode. Dock kan kostnadsersättning utgå efter beslut av styrelsen.
 

§ 8 Revisorer

Ordinarie årsmöte skall utse revisor och revisorssuppleant.
 

§ 9 Årsmöte

Ordinarie årsmöte skall hållas varje år före april månads utgång. Kallelse skall sändas ut med e-post (om någon medlem så begär skall kallelse till denne ske genom vanligt brev) senast två veckor före mötesdagen. Kallelsen skall innehålla uppgift om de ärenden som skall behandlas på årsmötet. Vid ordinarie årsmöte skall följande ärenden förekomma.

1. Val av ordförande och sekreterare för mötet.

2. Upprättande av röstlängd.

3. Val av två justeringsmän som tillsammans med mötesordföranden skall justera protokollet.

4. Godkännande av dagordningen.

5. Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse.

6. Beslut om fastställande av resultaträkning och balansräkning och av styrelsens beslut till vinstdisposition.

7. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsens förvaltning.

8. Val av styrelseledamöter och styrelseordförande

9. Val av revisor och revisorssuppleant

10. Val av ledamöter till valberedning

11. Fastsällande av medlemsavgifter för nästföljande räkenskapsår

12. Behandling av övriga frågor som av styrelsen hänskjutits till årsmötet samt av övriga frågor som väckts av föreningsmedlem. För att sådan fråga skall behandlas skall anmälan därom ha kommit styrelsen tillhanda senast en vecka före årsmötet. Omröstning sker öppet, dock att personval skall ske genom slutna rötsedlar om någon begär det. Vid lika röstetal skall personval avgöras genom lottning. I andra frågor gäller den mening till vilken mötesordföranden ansluter sig.
 

§ 10 Extra föreningsstämma

Extra föreningsstämma skall hållas då styrelsen finner detta erforderligt eller då sådant sammanträde skriftligen påkallas av minst tio procent av föreningens medlemmar. Vid extra föreningsstämma skall endast sådan fråga som motiverat kallelse till stämman behandlas. I fråga om kallelse, rösträtt och beslutsfattande skall samma bestämmelser gälla som vid ordinarie årsmöte.
 

§ 11 Årsredovisning

Föreningens räkenskapsår sammanfaller med kalenderåret. Årsredovisningen skall omfatta förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning. Årsredovisningen, underskriven av styrelsens ledamöter, skall avlämnas till revisorerna senast den siste februari året efter räkenskapsåret.
 

§ 12 Revision

Revisorerna skall efter sin granskning av styrelsens förvaltning och redovisning avge berättelse, som i underskrivet skick lämnas till styrelsen senast den 31 mars året efter räkenskapsåret.
 

§ 13 Ändring av stadgarna

Ändring av föreningens stadgar kan ske på ordinarie årsmöte eller extra föreningsstämma, förutsatt att beslut därom fattas med minst två tredjedelar av antalet avgivna röster.
 

§ 14 Föreningens upplösning

När föreningens ändamål är fullgjort skall föreningen upplösas i samband med nästkommande ordinarie årsmöte. Förslag om föreningens upplösning kan också väckas av styrelsen. För beslut om upplösning på styrelsens förslag krävs att beslut fattas på ordinarie årsmöte eller extra föreningsstämma med minst två tredjedelar av antalet avgivna röster. Efter en upplösning skall föreningens tillgångar tillfalla Kungliga Operan AB.

__________________________________________________________________________________

De första stadgarna antogs 2010, ändringar antogs vid extra föreningsstämmor 2011 och i jan. 2014.

Ovanstående stadgar antogs vid extra föreningsstämma den 22 oktober 2014
 

Fåfängan, Bergshyddan och Masthamnen

 

 

Denna korta historik är delvis hämtad och citerad ur "Flickan i trädgården" av Kerstin Gyllensvärd. Läs också Inga Lewenhaupts dikt om projektet.

Fåfängan är sedan slutet av 1700-talet namnet på det berg vid Danvikstull som ingår i den långa förkastningsbranten utmed hela nordsidan av Södermalm. Berget höjer sig cirka 40 meter över havet och ligger som en skiljemur mellan båttrafiken på Strömmen och landtrafiken österut från Stockholm. På 1650-talet uppfördes, efter ritningar av Erik Dahlberg, ett skansverk på krönet, korresponderande med en liknande anläggning på Djurgårdssidan.
  Anläggningen kompletterades under 1710-talet med en väg för kanontransport, byggd av ryska krigsfångar. Grosshandlare Fredrik Lundin förvärvade 1774 hela berget och lät fylla ut hela området innanför skansarna, anlade en trädgård och byggde ett åttkantigt lusthus. Lindalléerna runt den kvadratiska trädgården gav Fåfängan dess bevarade karakteristiska siluett. Det är denna anläggning, ”Lundins fåfänga”, som givit hela berget dess namn. Efter endast några år tvangs Lundin av ekonomiska skäl att avhända sig sin egendom, som sedan ofta växlade ägare.
Under 1800-talet kallades den också ”Patons fåfänga”efter en av de nya ägarna, James Paton. 1863 anhöll Paton om att få bygga samman ett hus med ett ”därstädes förut beläget trähus”. Så skapades Bergshyddan, som ligger i sänkan på Fåfängans nordöstra sluttning, avsedd att vara ett ”sommarnöje”. Dess äldsta del är ett korsvirkeshus från 1700-talets första hälft. Det hus av restvirke som Paton fick tillstånd att bygga samman med detta hus är från Karl Johanstiden.

 

 

I Bergshyddan har flera spår av tidigare invånare levt kvar. 1914 flyttade konsthantverkaren och målaren Henrik Krogh tillsammans med sin hustru Ingrid in. De blev åretruntboende. Huset saknade då vattenledning, gas och elektricitet, men hade telefon som installerades redan på 1890-talet, som en av de första i Stockholm. När Henrik dog 1927 bodde Ingrid kvar. Utan henne hade inte huset funnits kvar. Efter stadens övertagande av Fåfängan 1937 sprängde hamnstyrelsen vintern 1943/44 bort förkastningsbranten nedanför huset. Sprängstenarna träffade vid flera tillfällen huset, där Ingrid bodde kvar på egen risk. Senare rivningsrisk avvärjde hon med inflytelserika vänners hjälp.
  Efter hennes död 1958 blev Bergshyddan åter sommarnöje, fortfarande inom samma familj. I samband med Saltsjöbanans tillkomst på 1890-talet försvann en del av den södra sluttningen med dess små trädgårdar och bersåer. Nästa stora stycke av berget försvann när Hammarbyleden, öppnad 1925, sprängdes fram genom det område som disponerades av Danvikens hospital.
  I samband med den stora utbyggnaden av hamnen, vari Hammarbyleden ingick, hade norra delen av Fåfängan exproprierats med tillträde för staden redan 1918. Utbyggnaden av hamnen, då man förband Stadsgården med Masthamnen ägde rum under andra världskriget. Under 1970-talet kom Stockholms handelssjöfart successivt att förläggas till andra platser.

 

I Masthamnen ligger nu stora godsmagasin, men handelssjöfarten har ersatts av livlig passagerar- och kryssningstrafik. 1982 beslöt fastighetskontoret att rusta upp den nedslitna Bergshyddan. Sedan 1986 erbjuder Stockholms stad konstnärer i de andra nordiska huvudstäderna stipendievistelse i huset en kortare tid under sommarhalvåret. Runt 15 – 20 konstnärer får årligen chansen att bo i Villa Bergshyddan.
  2009 renoverades villans fasad och brädtaket på den äldsta delen av fastigheten förnyades. Renoveringen utfördes i samråd med Stadsmuseet. Alla skäl talar för att Villa Bergshyddan med sin historiska bakgrund skall bevaras för eftervärlden.

Gunnar Steneby

 

 


Enbart till styrelse medlemmar

 Senaste Styrelse anteckningar:

 

Skriv ny protokoll

Skriv ny anteckning

OBS! När du loggar in visa stor försiktighet att inte ändra i andra eller kliclka runt.  klicka på spara knappen i slutet på din anteckning .

Projekt Masthamnsoperan

MHO:s svar på vanliga frågor framtagna i maj 2014

 

BEHOV

 

Varför duger inte nuvarande operabyggnad?

1) Scenen är för liten.
2) Bak- och sidoscensutrymme saknas.
3) Scentekniken räcker inte för moderna krav eller för att attrahera dagens och framtidens
scenografer och regissörer. Dessutom försvåras gästspel.
4) Akustiken är inte fullgod, delvis pga tidigare ombyggnader.
5) Orkesterdiket är för litet
6) Ömtåliga instrument behöver kortade förflyttningssträckor.
7) Repetitionslokal för orkestern saknas.
8) Inomhusklimatet är dåligt vilket särskilt påverkar dansare, sångare och instrument.
9) 300 av 1150 platser har i dag skymd sikt. Fler platser med fullgod sikt behövs.
10)En mindre scen saknas.
11)En scen för barn- och ungdom saknas.
12)Tillgängligheten för personer med funktionshinder är otillräcklig.
13)Antalet publiktoaletter är otillräckligt.
14) Verkstäder, dekormagasin och administration finns inte i samma byggnad som
verksamheten i övrigt.
15) Modern, inbyggd digital överföringsteknik saknas.
16)Permanent utrymme för pedagogiska publikförberedelser saknas.
17)Utställnings- och försäljningsutrymmen är begränsade.
18)Tillräckligt goda möjligheter till förtäring saknas.
19)Husets 1800-talsinramning riskerar att vara en barriär bl.a. för värvande av ny publik.
Utformningen och funktionen stämmer inte överens med den breda inkluderande
folklighet som operakonsten behöver.

 

Varför räcker inte en ombyggnad?

Redan i Kungliga Operans egen utredning 2011: ”Renovering av nuvarande operahus” (Se KU
2009/SAM, 2011-04-15) uttrycks stor tveksamhet till en ombyggnad:

”I detta alternativ kvarstår de flesta redovisade begränsningar och problem. (…)
Renoveringen av teatermaskineriet kommer att leda till vissa förbättringar men kommer aldrig att
kunna motsvara dagens [och morgondagens] önskemål från t.ex. scenografer när det gäller
utmanande koncept. (…)
Det finns samtidigt en ovisshet beträffande detta alternativ. Allt beror på hur stora genomgripande
ombyggnader som kan göras, vilka tekniska och akustiska förutsättningar som kan skapas och hur
stora ytor som kan tillföras samt hur dessa kan användas. Verkstäder och ateljéer i Gäddviken
måste förmodligen behållas (…)
Den konstnärliga rationalitet som uppstår med verksamheten samlad i ett hus uppstår inte heller
här.
Möjligheten att tillgodose publikens och verksamhetens krav på ändamålsenliga lokaler är störst
med ett nytt hus.”

Ombyggnaden av Covent Garden-operan i London framfördes i Kungliga Operans utredning som
ett lyckat exempel.
Men denna jämförelse är inte adekvat. Husets tomtyta mer än fördubblades i London, vilket
naturligtvis är omöjligt när det gäller Stockholm.
Ytterligare ett problem är att stora delar av huset är K-märkta.

 

Varför kan inte opera spelas på våra nya arenor?

Den akustiska och bildmässiga upplevelsen utan förstärkning är unik och upplevs bäst i inte
alltför stora publikutrymmen. De musikdramatiska konstarterna har behov av publiknärhet med
god syn- och hörbarhet. Därtill behövs en permanent scen. Teaterbyggnaden är i sig ett
instrument, byggd för ett specifikt akustiskt syfte, precis som fotbollsarenor behöver gräs.

 

Finns det något av behoven som inte kan täckas i Masthamnsprojektet?

Nej!

 

Finns några tänkta tillskott utöver nämnda behov i Masthamnsprojektet?

1) En barn- och ungdomsscen
2) Bibliotek med forskarplatser
3) Restaurang med angränsande konferensrum samt ett showroom för 200 personer
4) En större utomhusscen
5) En mindre utomhusscen för barn och ungdom
6) Utställningsgalleri
7) Kammaroperascen/Experimentscen
8) Pedagogiskt Centrum för föreläsning och träning
9) Annex till balettelevskolan
10) Vacker vy över Stockholm mot Gamla stan, Waldemarsudde och Stockholms inlopp

 

För hur stor publik beräknas tänkta scener?

Tre inomhusscener:
Stora scenen med full sikt för 1400, lilla scenen 400, barn- och ungdomsscenen 200.
Två utomhusscener (amfiteatrar):
En stor för 3000 och en för barn- och ungdom för 150.

 

Varför måste verkstäder och magasin ges plats i samma byggnad som operan?

1) Av ekonomiska skäl (transport- personal- och slitagekostnader)
2) Av miljöskäl (transporter)
3) För närhet i skapandeleden
4) För underlättande av ansvarstagande, respekt och vi-känsla inom verksamheten.

 

Finns utrymme för opera- och balettskolor, pedagogisk utveckling mm?

Ja. Eftersökta lärlingssituationer skulle åter bli möjliga.

 

OPERAHUSPLACERING – TILLGÄNGLIGHET

 

Varför skall ett nytt operahus byggas just i Stockholm?

Huvudstaden är en självklar plats för landets nationalopera och ett viktigt skandinaviskt
centrum för kultur, affärsverksamhet och turism. Ett nytt hus skulle kunna locka såväl egna som
utländska världsartister och behövs för att kunna ta emot större uppsättningar av opera, balett
och musikaler i Stockholm. Det skulle också skapa turistintäkter för Stockholm.

 

Varför är just Masthamnen det bästa läget?

1) Tomtytan är tillräckligt stor för att få plats med allt under ett tak.
2) Med bl.a. utomhusscener skulle platsen bli attraktiv året runt.
3) Läget bakom berg skapar inga trafikproblem och förhindrar vägbuller.
4) Parkeringsplats finns för bilar och bussar från landsorten
5) Tomten konkurrerar inte med annan byggnadsverksamhet eller anspråk.

 

Hur kan man ta sig till Masthamnen?

1) Masthamnen är lättillgänglig med bil, båt och cykel, SL:s bussar och Tvärbanans tänkta
hållplats Fåfängan (enl Trafikplan 2012 ”Danvikslösen”).
2) Möjlig framtida T-banenedgång på Nacka-linjen.

 

Vilka särskilda förutsättningar har Masthamnsförslaget att bredda publikunderlaget?

1) Barn- och ungdomsscener mm
2) Bredare repertoar (opera, balett, dans, musikal)
3) Mångkulturella satsningar
4) Lockande modern teknik
5) Befrielse från ”guldbarriären”
6) Åretrunttillgänglighet
7) Regelbunden ungdomsverksamhet
8) Lokaler som tillåter spontana upptäckter och positiva överraskningar
9) Regelbundna digitala utsändningar över hela landet och resten av världen

 

Vad i byggnaden skulle kunna locka till besök utöver föreställningarna?

1) Placeringen vid Stockholms inlopp och vid Fåfängans fot.
2) Skönhetsvyer mot Gamla stan, Waldemarsudde och Stockholms inlopp
3) Restauranger
4) Utställningar
5) Butiker
6) Bibliotek
7) Seminarieverksamhet
8) Forskning
9) Folkliga events
10) Promenader utanpå fasaden

 

Kommer Viking Line att kunna flyttas?

Hamnavtalet löper ut 2017. Troligtvis skall då terminalen flyttas till Värtan.

 

KOSTNADER

 

Varför skall staten ha ansvaret för byggnaden och inte staden?

1) Kungl. Operan är en statlig institution och finansierar opera- och balettverksamhet
2) Bygget är en riksangelägenhet

 

Hur dyrt blir bygget?

En beräkning på 4 miljarder har gjorts.
Byggkostnader förbilligas av att varken bil- eller kollektivtrafik skulle behöva påverkas och
byggnadsmaterial kunna forslas på vatten direkt till platsen.

 

Hur kan kostnaderna täckas? Staten, staden, sponsorer?

1) Staden anvisar tomten och står för marken.
2) Staten bygger huset.
3) Nyttjaren, d.v.s. Kungl. Operan AB, betalar kostnadshyra.

Andy Rietschel redovisar 2011 kostnadsanalyser i sitt MDA Projektarbete: ”Jämförelse av
Kungliga Operan och Masthamnsoperan ur ett verksamhetsekonomiskt perspektiv”
och
drar följande slutsats:

”Att fortsätta att bedriva verksamheten i nuvarande operahus är förenat med en ineffektiv drift
som kostar Staten och skattebetalarna ca 60 mkr varje år. Givet Masthamsoperans förslag så är
projektarbetets slutsats därmed att byggandet av ett nytt scenkonsthus fullt försvarbart ur ett
verksamhetsekonomiskt perspektiv i jämförelse med att behålla driften i dagens operahus.”

 

Finns något miljömedvetande i projektet?

Planerad bergvärme, solceller, vattenvärme, kylning, slopade transporter mellan
operahus och ateljéer/verkstäder skulle innebära lägre driftskostnader än för
närvarande.

 

Hur kommer huset att se ut?

Huset är ett ändamålshus och konceptet är utarbetat som underlag för ett slutligt utformande av
en arkitekt. Platsen är sällsynt lämpad för ett nytt landmärke för Stockholm.

 

Vad gör man med det nuvarande operahuset?

Byggnaden bevaras men hyrs ut av Statens Fastighetsverk.
Byggkostnaden för det nya operahuset skall inte belasta statens anslag för operaverksamhet.


Andy Rietschels hela jämförande studie liksom MasthamnsOperans egen skuggutredning finns
att läsa på vår hemsida www.masthamnsoperan.se/nytt operahus.

 

Bli stödmedlem

Genom att betala in årsavgiften till BG 680‐1963, alternativt swisha till konto 123 672 88 93, blir du medlem i föreningen och stöder målsättningen för föreningen Masthamnsoperan.

Läs Mer

 

Vanliga frågor

Svar på vanliga frågor framtagna i maj 2014

Läs Mer

 

Platsens historik

Denna korta historik är delvis hämtad och citerad ur "Flickan i trädgården" av Kerstin Gyllensvärd.
Läs också Inga Lewenhaupts dikt om projektet.

Läs Mer

 

Skuggutredning

Ny nationalscen för opera, balett och musikteater. En kompletterande studie till Kungliga Operans utredning

Läs Mer

Mer info

work1

Mer om föreningen

email

Kontakt


Kolla gärna in vår sida på Facebook och gilla oss!

”Projekt MasthamnsOperan”