Projekt Masthamnsoperan

MHO:s svar på vanliga frågor framtagna i maj 2014

 

BEHOV

 

Varför duger inte nuvarande operabyggnad?

1) Scenen är för liten.
2) Bak- och sidoscensutrymme saknas.
3) Scentekniken räcker inte för moderna krav eller för att attrahera dagens och framtidens
scenografer och regissörer. Dessutom försvåras gästspel.
4) Akustiken är inte fullgod, delvis pga tidigare ombyggnader.
5) Orkesterdiket är för litet
6) Ömtåliga instrument behöver kortade förflyttningssträckor.
7) Repetitionslokal för orkestern saknas.
8) Inomhusklimatet är dåligt vilket särskilt påverkar dansare, sångare och instrument.
9) 300 av 1150 platser har i dag skymd sikt. Fler platser med fullgod sikt behövs.
10)En mindre scen saknas.
11)En scen för barn- och ungdom saknas.
12)Tillgängligheten för personer med funktionshinder är otillräcklig.
13)Antalet publiktoaletter är otillräckligt.
14) Verkstäder, dekormagasin och administration finns inte i samma byggnad som
verksamheten i övrigt.
15) Modern, inbyggd digital överföringsteknik saknas.
16)Permanent utrymme för pedagogiska publikförberedelser saknas.
17)Utställnings- och försäljningsutrymmen är begränsade.
18)Tillräckligt goda möjligheter till förtäring saknas.
19)Husets 1800-talsinramning riskerar att vara en barriär bl.a. för värvande av ny publik.
Utformningen och funktionen stämmer inte överens med den breda inkluderande
folklighet som operakonsten behöver.

 

Varför räcker inte en ombyggnad?

Redan i Kungliga Operans egen utredning 2011: ”Renovering av nuvarande operahus” (Se KU
2009/SAM, 2011-04-15) uttrycks stor tveksamhet till en ombyggnad:

”I detta alternativ kvarstår de flesta redovisade begränsningar och problem. (…)
Renoveringen av teatermaskineriet kommer att leda till vissa förbättringar men kommer aldrig att
kunna motsvara dagens [och morgondagens] önskemål från t.ex. scenografer när det gäller
utmanande koncept. (…)
Det finns samtidigt en ovisshet beträffande detta alternativ. Allt beror på hur stora genomgripande
ombyggnader som kan göras, vilka tekniska och akustiska förutsättningar som kan skapas och hur
stora ytor som kan tillföras samt hur dessa kan användas. Verkstäder och ateljéer i Gäddviken
måste förmodligen behållas (…)
Den konstnärliga rationalitet som uppstår med verksamheten samlad i ett hus uppstår inte heller
här.
Möjligheten att tillgodose publikens och verksamhetens krav på ändamålsenliga lokaler är störst
med ett nytt hus.”

Ombyggnaden av Covent Garden-operan i London framfördes i Kungliga Operans utredning som
ett lyckat exempel.
Men denna jämförelse är inte adekvat. Husets tomtyta mer än fördubblades i London, vilket
naturligtvis är omöjligt när det gäller Stockholm.
Ytterligare ett problem är att stora delar av huset är K-märkta.

 

Varför kan inte opera spelas på våra nya arenor?

Den akustiska och bildmässiga upplevelsen utan förstärkning är unik och upplevs bäst i inte
alltför stora publikutrymmen. De musikdramatiska konstarterna har behov av publiknärhet med
god syn- och hörbarhet. Därtill behövs en permanent scen. Teaterbyggnaden är i sig ett
instrument, byggd för ett specifikt akustiskt syfte, precis som fotbollsarenor behöver gräs.

 

Finns det något av behoven som inte kan täckas i Masthamnsprojektet?

Nej!

 

Finns några tänkta tillskott utöver nämnda behov i Masthamnsprojektet?

1) En barn- och ungdomsscen
2) Bibliotek med forskarplatser
3) Restaurang med angränsande konferensrum samt ett showroom för 200 personer
4) En större utomhusscen
5) En mindre utomhusscen för barn och ungdom
6) Utställningsgalleri
7) Kammaroperascen/Experimentscen
8) Pedagogiskt Centrum för föreläsning och träning
9) Annex till balettelevskolan
10) Vacker vy över Stockholm mot Gamla stan, Waldemarsudde och Stockholms inlopp

 

För hur stor publik beräknas tänkta scener?

Tre inomhusscener:
Stora scenen med full sikt för 1400, lilla scenen 400, barn- och ungdomsscenen 200.
Två utomhusscener (amfiteatrar):
En stor för 3000 och en för barn- och ungdom för 150.

 

Varför måste verkstäder och magasin ges plats i samma byggnad som operan?

1) Av ekonomiska skäl (transport- personal- och slitagekostnader)
2) Av miljöskäl (transporter)
3) För närhet i skapandeleden
4) För underlättande av ansvarstagande, respekt och vi-känsla inom verksamheten.

 

Finns utrymme för opera- och balettskolor, pedagogisk utveckling mm?

Ja. Eftersökta lärlingssituationer skulle åter bli möjliga.

 

OPERAHUSPLACERING – TILLGÄNGLIGHET

 

Varför skall ett nytt operahus byggas just i Stockholm?

Huvudstaden är en självklar plats för landets nationalopera och ett viktigt skandinaviskt
centrum för kultur, affärsverksamhet och turism. Ett nytt hus skulle kunna locka såväl egna som
utländska världsartister och behövs för att kunna ta emot större uppsättningar av opera, balett
och musikaler i Stockholm. Det skulle också skapa turistintäkter för Stockholm.

 

Varför är just Masthamnen det bästa läget?

1) Tomtytan är tillräckligt stor för att få plats med allt under ett tak.
2) Med bl.a. utomhusscener skulle platsen bli attraktiv året runt.
3) Läget bakom berg skapar inga trafikproblem och förhindrar vägbuller.
4) Parkeringsplats finns för bilar och bussar från landsorten
5) Tomten konkurrerar inte med annan byggnadsverksamhet eller anspråk.

 

Hur kan man ta sig till Masthamnen?

1) Masthamnen är lättillgänglig med bil, båt och cykel, SL:s bussar och Tvärbanans tänkta
hållplats Fåfängan (enl Trafikplan 2012 ”Danvikslösen”).
2) Möjlig framtida T-banenedgång på Nacka-linjen.

 

Vilka särskilda förutsättningar har Masthamnsförslaget att bredda publikunderlaget?

1) Barn- och ungdomsscener mm
2) Bredare repertoar (opera, balett, dans, musikal)
3) Mångkulturella satsningar
4) Lockande modern teknik
5) Befrielse från ”guldbarriären”
6) Åretrunttillgänglighet
7) Regelbunden ungdomsverksamhet
8) Lokaler som tillåter spontana upptäckter och positiva överraskningar
9) Regelbundna digitala utsändningar över hela landet och resten av världen

 

Vad i byggnaden skulle kunna locka till besök utöver föreställningarna?

1) Placeringen vid Stockholms inlopp och vid Fåfängans fot.
2) Skönhetsvyer mot Gamla stan, Waldemarsudde och Stockholms inlopp
3) Restauranger
4) Utställningar
5) Butiker
6) Bibliotek
7) Seminarieverksamhet
8) Forskning
9) Folkliga events
10) Promenader utanpå fasaden

 

Kommer Viking Line att kunna flyttas?

Hamnavtalet löper ut 2017. Troligtvis skall då terminalen flyttas till Värtan.

 

KOSTNADER

 

Varför skall staten ha ansvaret för byggnaden och inte staden?

1) Kungl. Operan är en statlig institution och finansierar opera- och balettverksamhet
2) Bygget är en riksangelägenhet

 

Hur dyrt blir bygget?

En beräkning på 4 miljarder har gjorts.
Byggkostnader förbilligas av att varken bil- eller kollektivtrafik skulle behöva påverkas och
byggnadsmaterial kunna forslas på vatten direkt till platsen.

 

Hur kan kostnaderna täckas? Staten, staden, sponsorer?

1) Staden anvisar tomten och står för marken.
2) Staten bygger huset.
3) Nyttjaren, d.v.s. Kungl. Operan AB, betalar kostnadshyra.

Andy Rietschel redovisar 2011 kostnadsanalyser i sitt MDA Projektarbete: ”Jämförelse av
Kungliga Operan och Masthamnsoperan ur ett verksamhetsekonomiskt perspektiv” och
drar följande slutsats:

”Att fortsätta att bedriva verksamheten i nuvarande operahus är förenat med en ineffektiv drift
som kostar Staten och skattebetalarna ca 60 mkr varje år. Givet Masthamsoperans förslag så är
projektarbetets slutsats därmed att byggandet av ett nytt scenkonsthus fullt försvarbart ur ett
verksamhetsekonomiskt perspektiv i jämförelse med att behålla driften i dagens operahus.”

 

Finns något miljömedvetande i projektet?

Planerad bergvärme, solceller, vattenvärme, kylning, slopade transporter mellan
operahus och ateljéer/verkstäder skulle innebära lägre driftskostnader än för
närvarande.

 

Hur kommer huset att se ut?

Huset är ett ändamålshus och konceptet är utarbetat som underlag för ett slutligt utformande av
en arkitekt. Platsen är sällsynt lämpad för ett nytt landmärke för Stockholm.

 

Vad gör man med det nuvarande operahuset?

Byggnaden bevaras men hyrs ut av Statens Fastighetsverk.
Byggkostnaden för det nya operahuset skall inte belasta statens anslag för operaverksamhet.

Andy Rietschels hela jämförande studie liksom MasthamnsOperans egen skuggutredning finns
att läsa på vår hemsida www.masthamnsoperan.se/nytt operahus.